Jag tänkte skriva några rader om vad som hänt i mitt liv sedan nyår.
I nyårshelgen blev min bror sjuk och hamnade på sjukhus med misstänkt lunginflammation. Sedan blev han mycket mycket sämre den 2/1. Det blev då konstaterat svininfluensa och de sövde ner honom och skickade iväg honom till Stockholm för ecmo behandling.
Mitt i allt detta ringer telefon den 10/1. Då hade min pappa avlidit.
Den 30/1 orkar inte min brors kropp nå mer. Så han avlider också. Doktorerna förklarar för oss att hans kropp fungerar pga alla maskiner som han är kopplad till.
Då har alla hans organ sviktat i 30 dagar.
Pappas begravning var dagen innan Fredrik gick bort. Han ligger nu på Järbos kyrkogård vid sina föräldrar och storebror Rolf.
14/2 hade vi begravning för Fredrik hemma i Ockelbo. Den självklara platsen. Där vi har våra rötter och är hemma för oss. Hans grav kommer att vara bredvid morfars.
Begravningen kändes så ljus och fin. Och jag kände sån frid när Eric Claptons låt Tears in heaven avslutade ceremonin och vi gick ut ur kyrkan.
Minnesstunden kändes som en fin stund med gemenskap. Mina vänner, mammas vänner, mormors vänner, pappas syskon och många av de som stod Fredrik nära var där.
Veckan som varit har vi plockar, sorterat och rensat i Fredriks lägenhet. Massa minnen kommer tillbaka och jag har fått upplevt många av våra fina stunder.
De starkaste och finaste minnena för mig kommer från barndomen. Fredrik hade så mycket saker sparade som väckte många minnen. Bl.a. Detta fotografi.
Tack älskad Fredrik för att du varit den bästa storebror man kan ha. Snällare och mer omtänksam bror kan man inte ha. Jag kan inte med ord beskriva hur stor min saknad är.
Men jag vet att allt kommer bli bra. Jag och mamma tar hand om varandra och du och pappa får ta hand om varandra.
Tills vi ses igen...
